SYMTOM/PROBLEM

Här finns några exempel på symtom och problem du kan känna igen och få hjälp med att förändra

Ilska
Vi har rätt till alla våra känslor, men hur vi använder dem mot oss eller andra är en annan sak som vi behöver bli medvetna om. Att bli arg är inget konstigt i sig självt, men hur vi använder vår ilska i våra relationer med andra, eller gentemot oss själva? Du kanske känner dig ständigt irriterad, eller tvärtom! Du kanske knappast känner att du är arg någonsin. Det kan också vara så att du är arg men vågar inte visa det, eller att du har svårt att kontrollera din ilska och överreagerar. Det kan hända att man gör helt andra felhandlingar pga sin outtryckta och för sig själv okända ilska. I relation till din psykoterapeut kan du lära känna, förstå och bearbeta dina känslor, bl a ilska.
Sorgbearbetning
Det är inte alltid vi är medvetna om vår egen obearbetade sorger. En förlust kan vara en anledning till sorg: Förlust över en anhörigs död, över en skilsmässa, över ett funktionshinder, över fattigdom, över känslan av okunskap, eller verklig okunskap osv. Ibland kan sorg ligga bakom andra känslor och vara svårt att framträda. Det finns många anledningar för detta som du kan upptäcka och komma närmare dig själv och dina egna känslor i en psykoterapi. Du kan befria den tryckande smärtan som sitter i vägen för din frihet att känna.
Självkännedom
Tänk att du vill börja att lära känna en annan människa för att bilda familj eller att vara vänner. Då är självkännedom av väsentlig vikt. Hur ska man kunna lära känna någon annan om man inte lärt känna sig själv, jobbat på sina egna problem, lärt älska och acceptera sig själv? Hur ska man bli nöjd med någon annan om man är missnöjd med sig själv? Självkännedom innebär också smärta. Det är inte lätt att bli medveten om sina (mörka) sidor i sin personlighet och förändring i detta sammanhang betyder minst sagt en resa
Skam/Skuld
I vår kultur brukar dessa två ord, skuld och skam användas som synonymer, men det är stor skillnad mellan dessa två. Skuld handlar om handlingar som vi har, eller inte har gjort som missgynnar oss själva, eller andra, medan skam handlar om hur vi är och känner oss. Skam tillhör vår känsloregister och egentligen är hälsosam. Den är till för att stärka vår grupptillhörighet. Den hjälper oss med den sociala kontrollen inom oss själva som individ, men den kan, precis som skuld bli ohälsosam när vi känner dessa känslor utan att behöva göra det. Man kan påstå att skam är den svåraste av alla våra känslor, den mest outhärdliga. Därför gömmer vi den när vi inte har fått hjälp med att komma ut ur den. När skam trängs undan brukar den täckas med andra känslor mest omedvetet över med andra känslor som ilska, förnekande eller undandragande som exempel för att slippa känna den. Varför slippa känslan av den då? Jo, för att den är så smärtsam och outhärdlig. Om man inte får hjälp med sin skam kan det leda till ytterligare skam vilken kan öka smärtan ännu mer och känslan av att vilja försvinna från jordens yta. Det brukar vara lättare att jobba med skuld än skam, men det betyder inte att det är omöjligt att bli hjälpt med sin skam. En av det värsta kan vara när skam kan leda till att skämma ut andra som försvar inom sig själv och mot sin egen skam. Då har den lett till hämnd. Skam själv kan gömma sig bakom andra känslor som avund som exempel. Den kan döljas i narcissism och depression. Skamlöshet är många gånger ett försvar mot skam.
Självkänsla
Självkänsla betyder en utvärdering och en värdering av sig själv. När vi talar om självkänsla kommer vi direkt i kontakt med bredare begrepp som självbild, självuppfattning och hur vi tar in och tolkar information från omvärlden. Det är inte enkelt att definiera, förstå, eller förändra självkänslan. En förändring tar lång tid och det finns inga garantier, tvärt emot vad alla populärpsykologiska böcker hävdar. Att självförtroende inte är samma sak som självkänsla är sant, men det finns tydliga samband mellan dessa två och det kommer fram ett sådant tydligt samband i människornas självuppfattning, deras känsla av välmående och framgång i de specifika områden som de är bra på. Låg självkänsla verkar vara relaterad till negativa tillstånd och beteenden och många problem, men visste du att även en viss sort av hög självkänsla är kopplad till negativa beteenden och utfall som aggressivitet, narcissism och kriminellt beteende. Idag vet vi att självet är multidimensionellt, att självkänsla är ett resultat av individens uppfattning och bedömning om sin egen kompetens inom olika områden och hur viktiga dessa områden uppfattas vara för individen själv, samt att självkänslan är starkt påverkad av andras uppfattningar och den sociala omgivningen. I en psykoanalytisk psykoterapi kan vid behov en förändring av självkänsla bli möjlig långsamt och under en lång period av interaktion och samspel mellan patient och psykoterapeut.
Trauma/PTSD
Trauma är ett avbrott i den kontinuitet, den röda tråd i en normal erfarenhet, ett brott i ens tidigare tillstånd av anpassning. En orsak till trauma kan vara skam som i sin tur kan orsaka mycket rädsla och resultera i trauma som hindrar en från att utföra handlingar och ha känslor och tankar som känns normalt för alla andra. Denna skam, stelfrusenhet och förlamning kan skapas både i barndomen och under vuxen ålder. Misshandel och övergrepp, både fysiskt och psykiskt kan orsaka stora trauma och driva människor till ett tillstånd av att känna sig som offer och till en känsla av inre ensamhet och maktlöshet. Tidiga separationer kan vara en annan anledning till trauma. Ett barn som har förlorat sin far två veckor före sin födsel och blir separerad från sin mor pga hennes sjukdom och sjukhusvistelse kan utveckla kontrollbehov och får en för stark bindning vid sin mor och kan vilja avsluta varje relation med en partner så snart de blir djupare. Trauma kan också vara kumulativ när det händer småtrauma som i sig själva inte är så farliga men en samling av dem kan bli för mycket för en människas psyke. Händelser som orsakar skräck kan lätt leda till trauma som när någon blir rånad eller när man förlorar någon i en olycka. Många gånger människor som blir inbegripna i krig, råkar ut för naturkatastrofer som jordbävning, översvämningar, stormar, eller händelser som brand eller bilolyckor, eller blir vittne till någon annans våld och övergrepp drabbas av PTSD (Post-traumatic Stress Disorder). Det är då när människor som är drabbade hamnar under särskilda villkor och mår mycket dåligt. De får stresstörning som är en form av psykisk tryck och press som drabbar de efter den förfärliga händelsen. Då försöker den drabbade att hålla sig borta från andra människor och händelser och isolerar sig, händelsen som har drabbat dem visar sig levande i deras minne och tankar och de får upprepningar av händelsen i form av flashbacks och mardrömmar. Ibland kan händelsen upplevas t o m värre än vad som hände i verkligheten. Personen kan få en olidlig skuld. Minst sagt, mår PTSD-drabbade mycket, mycket dåligt. Många gånger får de också psykosomatiska sjukdomar. (Se äv. Ångest nedan). Att komma till rätta med PTSD är mycket svårt, men är möjlig efter långvarigt arbete i psykoterapi i olika former, bl a i en psykoanalytisk psykoterapi då patienten har mycket nära relation med sin psykoterapeut. En annan teknik som just har hjälpt PTSD-utsatta människor är EMDR (eye-movement desensitization and reprocessing), där behandlaren försöker tömma personens minne och rensa den från det negativa som har hänt personen som behandlas.
Stress
Men vad är stress? Stress är tryck och när vi talar om stress handlar det om et psykiskt och socialt tryck. Pga tryck rubbas individens inre balans och yttre jämvikt. Stressens funktion är just att trycka, rubba balans och jämvikt och rasa hela systemet. Människan får press och blir stressad av att utvecklingen avbryts. Man känner att det inte går som man hade tänkt sig. När förändringshastigheten är mer än vår förmåga för att uppnå det som är vårt behov eller nödvändigt för oss blir vi stressade. Detta kan gälla arbete, relationer, studier, träning, o d. Människor blir stressade i första hand vid förlust och död av någon älskad person och sedan vid skilsmässa, att vara i fängelse, svåra händelser och sjukdomar, giftermål t o m när paret älskar varandra och inte känner något hinder, arbetsrelaterade problem som själva arbetet, arbetsmiljön och arbetslöshet, graviditet, ekonomiska problem, relationsproblem som familjerelationer, vänskapsrelationer o d och till slut förändring i form av förändring av ens arbete och sysselsättning, skola och boendeplats. Det är skillnad mellan ångest och oro och stress. Stress som rädsla handlar om här och nu, men rädsla är för någonting specifikt, medan stress kan rasa hela systemet totalt. Stress, ångest, rädsla och fobi är relaterade och kan påverka varandra. Precis som ångest följs stress av fysiska sjukdomar och kroppsliga förändringar som hjärtsjukdomar och andningssvårigheter, yrsel, svettningar, musklernas sammandragning, att frysa, darrningar, huvudvärk, migrän, magsår och illamående, upprepade toalettbesök för urinering och diarréer, olika former av cancer i synnerhet hudcancer. Psykiskt orsakar stress svårighet i beslutsfattande, rubbning av koncentration och minnet, härskande av dåliga, negativa och overkliga tankar i vårt liv, oro och skräck, trötthet och benägenhet till provokation. Beteendemässigt orsakar stress isolering, drar människan närmare till användning av alkohol och narkotika, rubbar sömnen, orsakar utagerande och aggressivitet, förbereder marken för OCD (Obsessive Compulsive Disorder) och tvångshandlingar, antingen förstör eller förstärker och ökar den sexuella lusten, orsakar lättja och förbereder situationen för att förstöra och göra fel och därför blir den stressade personen mer benägen till en acceptans av dåliga händelser. Det betyder att man själv kan orsaka problem och svårigheter som i namnet på en händelse kan förstöra och drabba ens eget liv, orsakar glömska för att utföra saker och ting, och fel i utförandet av olika arbete och många människor, särskilt kvinnor hamnar mer i köp av varor och resande för att fly från stress. Det finns många djupa anledningar till stress som kan hjälpas på olika sätt, bl a med hjälp av psykoterapi. Några exempel är att den stressade: Förvandlar en händelse till en tragedi, förvandlar sannolikheter till absoluta sanningar, ökar och minskar procenten av sannolikheterna enl sin önskan, ändrar mängden och styrkan av sitt lidande, övergeneraliserar, relaterar andras angelägenheter till sig själv, ser bara händelsernas negativa aspekt, förevigar negativa händelser i sina tankar, tror att bara en händelse skulle kunna ändra hela personens verkliga problem, tror inte på gottgörelse, möjligheten att rätta till, eller förändring, är för känslig, är girig, är sen men har bråttom, jämför och tävlar, förväntar sig för mycket av sig själv och andra, reagerar istället för att respondera. Det finns många andra anledningar som pga brist på plats avstår jag från att nämna dem. Kort sagt! Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom och utbrändhet.
Depression
Depression kan vara kortvarig och kan drabba vem som helst någon gång i livet, men om den blir svår och långvarig kan drabba den deprimerade hårt, så hårt som att den är idag den största anledningen till självmord. Medicin kan ibland vara till hjälp, men inte alltid och dessutom, kan den aldrig ta bort de grundläggande anledningarna till depression. Dessa kan däremot behandlas i en psykoterapi på ett djupare sätt. Det finns många symtom som måste uppfyllas under en kort period av två veckor för att man ska få diagnosen depression. Depression betraktas som ett inlärt tillstånd av hjälplöshet, där den deprimerade känner att hans/hennes sorg leder inte till någon förändring alls och att han/hon inte kan påverka sin situation. Man känner sig totalt maktlös och fastnar i sina problem, utan att förmå se en möjlighet till en lösning inom sig själv. Man tror sig inte kunna klara av någonting alls. Sedan följer en attityd av att tycka synd om sig själv över förlusten av alla chanser och möjligheter som man skulle kunnat ha haft och därefter följer känslan av hopplöshet. Man kan känna sig förlamad även kognitivt, avbryta sina egna tankar i sig själv, eller i samtal med andra och dra slutsatser och bestämma sig för saker som inte stämmer alls med verkligheten och kan orsaka ännu svårare problem. Man har inte då någon tro på framtiden och tankesystemet rör sig ständigt mot det negativa hållet. Man kan koppla ihop ett barns födelse med dess död och kärlek kan betyda strid och separation i slutändan som exempel. Då är det klart att om någon letar efter det negativa överallt finner han just den till slut. Således, negativa tankar leder till negativa känslor och tvärtom. Ilska och missnöje är depressionens två levande ingredienser. Visste du att även spädbarn på 4-5-månadersålder kan drabbas av depression?
Ångest
För att förstå ångest måste vi förstå vad rädsla är. Rädsla är en verklig, extern fara som existerar just nu, är inte inlärd och finns även i djur, känns över något som säkert ska hända, någonting som kommer att hända, medan ångest är en overklig rädsla som bara finns i vår fantasi, har ingen extern anledning och för det mesta handlar om framtiden, är inlärd och syns inte i djur. Ångest handlar om sannolikheter och möjligheter till en händelse i framtiden. Man kan inte säga att ångest är en sjukdom, utan ett syndrom. Den är symptom på någon sjukdom och större problematik. Vid rädsla blir kroppen aktiv. vi tar kontroll över situationen och koncentrerar oss på hur vi kan hantera den bäst, som exempel går vi till attack, eller flyr. Rädsla är värdefull för människan, medan ångest förlamar kroppen till den milda grad att man inte ens kan be om hjälp, vi förlorar kontrollen och ibland vårt beteende visar sig vara helt bortanför verkligheten och baserad på en fantasi. Ångestens förlamande egenskap ställer oss till en försvarsposition inom oss. Ångesten, utöver att den är farlig i sig själv kan också vara anledning till många andra sjukdomar och problem för oss. Rädsla kan leda till panik som visar sig i tecken som svettning och hårdare hjärtslag som exempel och stark ångest kan leda till olika sorters fobier. En av de svåraste fobierna är socialfobi när man inte kan prata inför andra och ibland kan inte ens börja ett samtal med någon i en grupp. Till slut mycket stark ångest kan leda till oro, även kronisk oro. Alla dessa sammanhängande syndrom kan i sin tur orsaka psykosomatiska sjukdomar. Det finns olika typer av ångest, bl a existentiell ångest som har med död, ensamhet och tvivel och tvekan att göra. Det finns också ångest som har med vår omedvetenhet att göra. Våra fantasier, våra känslor som orsakar emotioner som i sin tur orsakar oönskade handlingar. Brist på intelligens eller brist på eller felanvändning av förnuft, något som är mycket unikt för människan är en stor anledning till oro, ängslan och därmed en möjlig ångest. Därför är det viktigt att förstå dessa anledningar, deras samspel och inre mening och ta hand om dem. En psykoterapeut kan hjälpa dig med detta. Tvångstankar och tvångshandlingar som i sin tur kan leda till OCD (obssessive compulsive disorder) är starkt relaterade till dessa ångest, fobier, paniska attack och rädslor, då personen vill kontrollera sitt inre och även yttre situationer med sina tvångsbesatta tankar och handlingar. Även stress och t o m PTSD (post-traumatic stress disorder) har med ångest, fobi och panik att göra i botten. I PTSD har skräcken blivit så stark så att den tar all kontroll från personen på olika sätt som att få flashbacks av den förfärliga händelsen som har satt igång sjukdomen. En annan typ av ångest är den neurotiska ångesten där vi vill kontrollera vår ilska inifrån vilken kan orsaka i sin tur oro och ängslan. Därför är det viktigt att vi ska kunna få hjälp av en psykoterapeut och lära oss förstå och hantera vår ångest. I en psykoanalytisk psykoterapi kommer de omedvetna anledningarna till din oro och ångest av vilken sort det än månde vara bli tydliga i ditt samarbete med terapeuten. Du får då möjlighet till att med en verklig syn på din trauma, eller den situation och de händelser som ligger till grund för din ångest och oro bemöta händelserna igen, fast i en trygg miljö och inte i dåtid utan nutid och ta bort deras faror och skador med hjälp av terapeuten. Man kan säga att dina inre filmer som du har tagit kommer fram i ljus från mörker och försvinner sakta, eller att dess obehag försvinner.
Svartsjuka
Svartsjuka dyker upp alltid i en triangel, det är du och den älskade som du upplever inte delar sin kärlek bara med dig, utan med en tredje som du uppfattar vara bättre, eller duga bättre i din älskades ögon. Svartsjuka kan vara befogad, då du måste undersöka verkligheten, klargöra dina åsikter och sätta dina gränser, men många gånger är svartsjuka obefogad och du, pga låg självkänsla känner dig värdelös, oduglig och nonchalerad. Risken för att du skapar situationen är mycket stor när du vill kontrollera din älskades beteende men inte dina egna känslor, tankar och handlingar. Du kan behöva hjälp av en psykoterapeut. Detta betyder inte automatiskt att den andra inte behöver hjälp. Ibland behöver ni hjälp tillsammans för att kunna förstå varandra och er själva bättre och se hur ni kan påverka er relation på olika sätt. Då är parterapi en mycket bra möjlighet att undersöka era känslor, tankar och upplevelser tillsammans med en tredje partner. Ni kanske behöver kommunicera era känslor på ett annat sätt än vad ni gör.
Misstänksamhet
Misstänksamhet är ett mycket stort problem. Som utomstående är det många gånger helt omöjligt att förstå hur en misstänksam person tänker och resonerar. Det spelar ingen roll hur man pratar med en misstänksam person. Han/hon kommer alltid att hitta något nytt och se saken från den aspekt som passar henne/honom. Misstänksamhet härstammar från skador som har hänt i personens första 14 månader av livet. Det har med brist på tillit att göra. Under sådana omständigheter vi kan varken lita på  oss själva, på andra, eller på allt som händer i världen. Då börjar vi tänka negativt och blir benägna att vara negativa över huvud taget. Runt 2-årsåldern blir vi tveksamma gentemot våra föräldrars beteende och våra egna. Man kan säga att de som har blivit skadade under sina två första levnadsår bär på en stor risk att bli misstänksamma som personer. Dessa människor känner sig mycket otrygga i sig själva och i sina relationer med andra och i relationer med sin partner. Då kan man tänka, resonera, kombinera saker ihop och göra slutsatser som leder till att andra vill sätta sig över dem och med tvång ta ifrån dem deras rättigheter, att folk är grymma och kärlekslösa, att andra vill lura dem. I sådana fall spelar ingen roll vilket gott rykte den andra har, vilka löfte man har bytt mellan sig. Inte ens en gång den andras fina gärningar och beteende påverkar den misstänksamme på ett positivt sätt, utan den misstänksamma personen bara väntar på att se ett tecken i den andra för att kunna bekräfta sin egen misstänksamhet och onda tankar. Under dessa tillstånd projicerar den misstänksamme sina känslor och sitt dåliga mående på andra. Nu när han/hon tror att fantasierna är en extern verklighet och mår dåligt ser de till att skada både sig själva och sin nästa med sin utagerande ilska. Den misstänksamme känner sig attackerad. Därför går han/hon till attack. Dessa människors äganderätt inte har respekterats i barndomen, de har inte fått kärlek och känner sig otrygga. Därför betraktar de andra som tjuvar och förbrytare. Resultatet blir att de känner sig beredda till försvar och vilket försvar är bättre än attack? Tyvärr förstörs många relationer av deras utageranden och så länge de har detta mycket svårbehandlade tankesystem kan de ha aggressiviteten som ett kännetecken på sina personligheter. Många av dessa misstänksamma individer behöver både medicin och psykoterapi. Misstänksamhet kallas för paranoia i sin starka form.